What a wonderful world
Idag vaknade jag vid sjutiden och blev överlycklig när jag kom på att jag kan ju sova i en timme till. Och jag somnade gott om för solen sken in genom fönstret.
Skolan var härlig för alla gick ut på baksidan. Åh, så häligt att kunna gå ut igen och bara sitta där i tröja utan att frysa. Jag är så trött på kylan ! Jag hoppas inte den kommer tillbaka.
När jag åkte hem såg jag Rebecka på bussen så jag satte mig med henne.
När vi kom fram med bussen handlade vi glass och började gå hem.
När jag kom hem satte jag mig med spanskan.
Har prov på fredag.
Imperfekt, preteritum, dativ- och ackusativobjekt.
Jippi säger jag bara, kan ju inte bli bättre.
Träningen idag var hur rolig som helst.
Istället för att springa så jävla mycket spelade vi brännboll och hade stafetter istället.
Det var första gången jag skrattade så mycket med de nya lagkompisarna.
Det var härligt och sjukt roligt.
Var också hos sjukgymnasten innan det och han sa att jag sa vara lite mer försiktig för troligtvis har jag överansträngt min höft. Så det blir inga fler upphopp för mig på sista tiden.
Inte för att jag klagar precis, men man vill ju vara med.