even the good ones make you cry
Första helgen är snart slut, tiden bara rinner iväg tycker jag. Snart drar det igång på riktigt med skola och allt. Imorgon är det fys med fotbollen och jag är redan lite nervös, haha. Man har ju inte tränat alls på lovet. Det är jobbigast i början när man ska komma igång igen och ser hur mycket man har tappat på den lilla stunden man varit ledig.
En sak som är bra är att det går att prata med han där och han förstår.. det betyder mycket. Kan inget bara bli bra snart? En uppenbarelse eller nått?!
Nu skulle jag egentligen gjort lite idrottspsykologi, men jag tror jag struntar i det och cyklar till Marina istället
Och sen är det one tree hill , som jag av någon väldigt konstig anledning missat två gånger i rad :O - tjing
Memories are the strangest thing,
even the good ones make you cry.
They hit you at the strangest moments
and you only wonder why.
Memories are precious,
hold them lightly in your hand,
cuz if you squeeze too tightly,
they´ll fall away like sand.
tillbaka
Annars har träningen också börjat nu.
Detta året ska jag tänka på hur jag mår och inte dra på i 110 hela tiden.
Hittils känns det bra :)
2008
Marina, det går fan inte att beskriva så sjukt underbart det var att stå där uppe på taket med dig. Jag var så jävla lycklig. Min haka hängde fan i knävecken. & Vi fick vårt guldregn.
Nu är det ett nytt år. Jag har lovat mig själv att det ska bli bra. Mycket kommer hända. Men jag ska bara njuta av åkturen. Haha.
2008, tiden bara rinner iväg. Men jag är glad nu, nu kan man få en ny start och glömma allt skit från 2007. Bara blicka framåt. Jag älskar nya starter. Någon gång i mitt liv ska jag lämna detta stället och bara byta plats helt. FAST, jag skulle vilja ta med mig någon då, haha. Lyckat.
På måndag börjar skolan igen.
Jag fattar inte varför jag känner som jag gör just nu. Jag hoppas att det försvinner. För jag tycker om dig och detta ska nog bli bra. Eller ?